Seskarö Bryggeri

Texten är i första hand baserad på tidningsartiklar och lagfartsböcker. Namnet på bryggeriet varierar lite och det förekommer "Seskars Bryggeri", Seskar Bryggeri" och "Seskarö Bryggeri" i artiklar och lagfartshandlingar. De flesta bilder är "klickbara" för större format.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

I augusti 1897 köpte Seskar Bryggeri O.F. Rosendahl en avsöndrad fastighet på Leppi-niemi Seskarö av Karl Johan Mäki (f.d. Fredriksson, Matinlassi). Fastigheten som tidigare var obebyggd, var på 875 kvadratfamnar( ca. 2800 m2). Fastigheten fick beteckningen Seskarö 2:3. Enligt dåvarande fastighetslag skulle den också ha ett "avsöndringsnamn", det blev det passande nog Bryggård N:r 1. På den ekonomiska kartan från 1947 är fastig-heten markerad med rött.

I april 1898 meddelade Oskar Fredrik Rosendahl, Karl Wilhelm Lehto, Johan Oskar Eriksson och Fredrik Herman Mäki att de avsåg att starta ett svagdricksbryggeri i Nedertorneå, Nederkalix och Haparanda Stad under namnet "Seskarö Bryggeri O.F. Rosendahl & Co". Troligtvis var det Rosendahl och Lehto som var huvudägare i bryggeriet genom sin handelsfirma Lehto & Rosendahl som de startat 1890 i Nikkala. F.H. Mäki var son till markägaren Karl Johan Mäki (Fredriksson, Matinlassi) som sålt fastigheten. Johan Oskar Eriksson kom till Seskarö 1897 från Båtskärsnäs tillsammans med sin hustru Anna Josefina (född Vallin i Nikkala) och började som sågverksarbetare på Granvik. Han blev senare torpare på Mäkis ägor och troligtvis var det Oskar som skötte om bryggeriet från start för han började titulera sig bryggare tidigt i församlingsböckerna.

Det framgår inte när själva bryggeriet grundades för den 11:e april 1899 upphörde Lehto & Rosendahls med sitt gemensamma handelsföretag och den 13:e april var fastigheten till salu. Då beskrevs den som en handelsgård belägen i det natursköna Seskar lämplig till handels- eller sommarbostad. Det finns inga köpebrev registrerade hos Lantmäteriet så det framgår inte vem som köpte fastigheten då men mest troligt var det O.F. Rosendahl som löste ut Lehto. Eftersom det inte nämns något i annonsen om bryggeriet var det troligtvis inte uppbyggt i april 1899.

I september 1899 var fastigheten till salu igen. Den här gången som "ett i fullt varande nyuppfört svagdricksbryggeri." Som säljare angavs i annonsen O.F Rosendahl. Troligtvis byggdes Seskarös första bryggeri mellan april och september 1899.

På kartan till höger nedan framgår det att det tillkommit fem byggnader på fastigheten mellan 1883 och 1913. Fyra av dem hör nog till bryggeriet. Mest troligt uppfördes byggnaderna 1899 i samband med att bryggeriet startades. De är nog det de byggnader som senare omnämns i annonsen 1904 som bryggeri-och mangårdsbyggnad, uthus och magasin. Den femte stora byggnaden vid stranden kan vara det första Folkets Hus.

 

 

I november 1899 köptes hela fastigheten med bryg-geriet av Johan Gustaf Liljebäck och Hjalmar Linder från Haparanda tillsammans med Otto Bergström från Båtskärsnäs. De drev sedan tidigare Båtskärs-näs Bryggeri.

I december 1899 inregistrerades bolaget Bryggeri-aktiebolaget Båtskärsnäs med säte i Båtskärsnäs. Ändamålet med bolaget var att efter övertagandet av bryggerierna i Seskarö och Båtskärsnäs bedriva bryggerirörelse med svagdricka, läskedrycker och dylikt. I styrelsen för bolaget satt förutom ägarna också Arvid Liljebäck och Oskar Bergström.

Johan Gustaf Liljebäck var en handelsman, född i Råneå, med olika verksamheter på flera orter i Norrbotten. I slutet på 1890-talet anklagades han i tidningsartiklar vid ett flertal tillfällen för att bedriva lönnkrog i Båtskärsnäs och till slut blev även hans lagliga ölförsäljning förbjuden för all framtid. Efter överklagande upphävde dock Länsstyrelsen förbud-et. Hjalmar Linder härstammande från Värmland men bodde sedan ett par år sen i Haparanda. Både Liljebäck och Linder titulerade sig Bryggare i församlingsböckerna. Otto Bergström var förutom handlare också bl.a. ångbåtskapten. Arvid Liljebäck var en bror till Johan Gustaf och ägde ett bageri i Båtskärsnäs.

Det framgår inte hur bryggeriet på Seskarö påverkades av ägarbytet men troligtvis pågick verksamheten som vanligt med Oskar Eriksson som ansvarig bryggare.

I februari 1901 gick J.G Liljebäck i konkurs och senare under 1901 även Hjalmar Linder. I februari 1902 meddelades det att Liljebäck och Hjalmar Linder avgick ur styrelsen för Bryggeri AB Båtskärsnäs. Ensam firmatecknare var nu Otto Bergström.

Vid försäljningen av Hjalmar Linders konkursbo ingick bl.a. ”en byggnad inredd till svagdricks-bryggeri därtill hörande bryggeriinventarier.” I maj 1902 kungjorde J G Liljebäcks fru Hilda Maria Johanna Liljebäck att hon avsåg att starta ett bryggeri i Haparanda By med sin man J.G som prokurist. Det är sannolikt att Liljebäck hade köpt Linders Bryggeri och fortsatte verksamheten där under namnet Haparanda Bryggeri. Bryggeriet i Haparanda var nog inte någon konkurrent till Seskarö Bryggeri när det gällde svagdricksförsäljningen på ön.

I början på februari 1904 gick Bryggeriaktiebolaget Båtskärsnäs i konkurs där också bryggeriet på Seskarö ingick. De två bryggerierna auktionerades ut i juni 1904. För Seskarös del omfattade auktionen fastigheten Bryggård 1 Seskarö 2:3 med alla byggnader och tillhörande bryggeriutrustning. På fastigheten fanns bl.a. bryggeribyggnaden med två pannor, tre jäskar och kylskepp. Det fanns också en mangårdsbyggnad, uthus och magasin på tomten.

Det verkar som att konkursutförsäljningen drog ut på tiden, Annonsen infördes vid ett flertal tillfällen och borgenärerna kallades till flera sammanträden där de granskade inkomna anbud. Det framgår inte när Seskarö Bryggeri såldes men fastigheten Bryggård 1 såldes enligt lagfartsboken den 1:a nov-ember 1905 till Sågverksinspektor David Svanberg från Båtskärsnäs. David var son till ägaren av sågverket i Båtskärsnäs P.A Svanberg. David Svanberg sålde fastigheten redan den 23:e november till Carl Olof Ekholm, en handelsman från Båtskärsnäs som tidigare hade varit bokhållare åt Svanberg. Det är oklart om det pågick någon bryggeriverksamhet under tiden de ägde bryggeriet.

Den 27:e augusti 1906 köpte Johan Oskar Eriksson Seskarö bryggeri av C O Ekholm.

I november 1906 kungjorde han att han ämnade idka handel på Seskarö under namnet Seskarö Bryggeri J O Eriksson. Bryggeriverksamheten pågick troligtvis under ett tiotal år utan några större händelser. Behovet av svagdricka och läskedrycker var säkert stort på ön på den tiden. Enligt uppgift drack svenskarna i början på 1900-talet ca 35 liter svagdricka per capita och år.

Oskar Eriksson hade förutom bryggeriet också ett bageri på Seskarö. Våren 1917 kom då den olycksaliga dagen då han anmälde några arbetare för att ha brutit sig in i bageriet och tvångsköpt bröd. Om han skulle insett konsekvenserna av detta, för Seskarö och för honom personligen, så är det väl tveksamt om han skulle ha anmält "inbrottet". Att det skulle leda till en militär belägring av hela ön, ett flertal öbor häktade och att Seskarö blev omskrivet i både riks- och lokalpress var nog inget Oskar hade sett framför sig.

När allt lugnat ner sig på ön inledde arbetarna på Seskarö i juni 1917 en bojkott av Oskar Erikssons bryggeri och bageri. Med tanke på den stämning som rådde på ön efter Erikssons polisanmälan var det nog inte många som bröt bojkotten. Oskar Eriksson flyttade ganska omgående från Seskarö till Haparanda och försökte starta en ny verksamhet där men även där förföljde bojkotten honom. Vid ett möte i juli 1917 gjorde Haparanda arbetarkommun följande uttalande: "Som det framgått av pressen har bagaren Eriksson å Seskarö inköpt en fastighet vid Nygatan här i Haparanda för att där fortsätta sin affär. Då nämnda Eriksson är av Seskaröarbetarna förklarad i bojkott förklarar Haparanda arbetarkommun att envar om sin heder mån arbetare ej på något sätt understödja nämnda person genom inköp av hans varor utan bör bojkotten följa honom så länge han ej kommit till uppgörelse med Seskaröarbetarna. "

Troligtvis upphörde bryggeriverksamheten på Seskarö ganska kort efter Erikssons flytt till Haparanda, kanske redan före flytten. Versamheten i Haparanda blev ganska kortvarig för den 7:e november 1918 avled Eriksson på epedemisjukhuset i Haparanda,

Vid konkursutförsäljningen av fastgheten Bryggård No 1 nämns ingenting om ett bryg-geri. Var och när jäskaren och kylskeppet för svagdricksbryggning försvann från byg-gnaden framgår inte. Det enda som finns angivet i annonsen som troligtvis hört till bryggeriverksanheten är läskedrycksmaskinen med tillbehör. Arvingarna till Oskar Eriksson gjorde sig urarva vilket innebar att de slapp betalningsansvar för Oskars skulder men det innebar att de också avsade sig arvsrätten. Oskar Eriksson försattes då i urarva-konkurs.

Vid försäljningen av fastigheten Bryggård No 1 hävdade fiskaren Erik Johan Eriksson från Seskarö att han redan innan Oskar Eriksson dog köpt fastigheten av honom för 2000 kronor. Som handpenning hade han betalt fyra tunnor strömming värt 560 kronor. Eftersom han kunde styrka detta inför Torneå tingslags Häradsrätt utfärdade konkurs-boet ett köpekontrakt och förutsatt att Erik Johan Eriksson betalade resterande 1500 kronor skulle han få lagfart på fastigheten . Den 5:e april 1919 fick E .J. Eriksson lagfart på Seskarö 2:3 Bryggård No 1.

-Tillbaka till BLANDAT