Bakgrund

I slutet på 1800-talet var smugglingen över gränsen mellan Sverige och Finland ett stort problem för statsmakterna. Även om mycket av smuggeltrafiken skedde över älven i Tornedalen var smuggeltrafiken i skärgården ett stort bekymmer. De båtar tullen hade till förfogande var förutom ett antal roddbåtar en segeljakt byggd av en känd smugglare. Tulljakten var medvetet byggd långsammare och trögare än de båtar smugglarna använde så smugglarna kom oftast undan. År 1900 bestod gränsbevakningen i Haparanda tulldistrikt av cirka 80 man som skulle bevaka hela riksgränsen längs Torneälven och hela kuststräckan längs Nedertorneå och Kalix socken.

Tullarna var oftast illa ansedda av befolkningen och lönen låg så det var svårt att rekrytera duktiga sjömän/roddare till kustbevakningen. Det var inte heller riskfritt att ingripa mot smugglarna. Det blev ofta våldsamheter och slagsmål med olika tillhyggen och vapen. Några berättelser ur tidningarna:

Omkring 1890 hittade tullarna ett magasin fyllt med smuggelgods i närheten av Haparanda. Magasinet var låst och enligt gällande bestämmelser fick tullen inte bryta upp låset förrän nästa dag. En stor styrka gränsriddare utposterades för att bevaka magasinet under natten. Mitt i natten kom flera båtar från Finland med beväpnade män och med täta skott och dånande stridsrop drev de gränsriddarna på flykten, återtog smuggelgodset och förde det tillbaka till Finland.

En mörk natt i slutet på 1800-talet utkämpades ett regelrätt sjöslag i Haparanda skär-gård. Kustbevakningen lyckades preja ett antal smuggeljakter och efter en het eldstrid lyckades de äntra båtarna. Tullkarlarna var bättre beväpnade än smugglarna och till slut var smugglarna tvungna att lämna kvar smuggeljakterna, ta med sig sina sårade och fly tillbaka till Finland.

Ett annat exempel är bataljen på Suutarifjärden i novenber 1897. Det blev en riksnyhet och Dagens Nyheter rapporterade om när Haparanda tullen beslagtog fyra stycken segelbåtar kommande från Kemi fullastade med mjöl och risgryn som på den tiden var tullpliktiga varor. När tullarna skulle beslagta båtar och last uppstod ett vilt slagsmål där en av tulltjänstemännen blev slagen i huvudet med en båtshake och fick köras till lasarettet. I skydd av mörkret lyckades smugglarna undkomma.. Som Dagens nyheter skriver

”Under de mörka höstnätterna florerar smugglingen rastlöst, synnerligen sjövägen, ehuru tullbetjeningen visar sig både rask och oförvägen, men det lönande i smugglingen så väl för smuggelhandlarna som forslarna eggar dessa till stor försiktighet och äfven djerfhet när behovet påkallar, hvarför det fordar både uthållighet och mod att gifva sig i delo med dem”

Kustbevakningsångaren GRIPEN

Tullkammaren i Haparanda insåg att de behövde mer resurser och en bättre båt för att bekämpa smugglingen till sjöss och i maj 1899 begärde Generaltullstyrelsen hos Kungl. Maj:t (regeringen) ett anslag på 55 000 kronor för inköp av en kustbevakningsångare till Haparanda tullkammar-distrikt och några veckor senare fick General-tullstyrelsen uppdrag av K.m:t att anskaffa ångaren, och den beställdes av Bergsunds Mekaniska Verk-stads AB hösten 1899. Leverans beräknades till sommaren 1900. Båten döptes till det passande namnet GRIPEN och var 24 x 4,75 meter med ett djupgående på ca 1 meter. Med två ångmaskiner och två propellrar kom den upp i ca 10 knop. GRIPEN var avsedd för en besättning på sju man och under däck fanns kök, wc, skans och hytter för besättningen.

Befälens hytter i aktern var elegant inredda med bekväma soffor och all inredning gjord i mahogny. Hela båten hade elektrisk belysning med fotogenlampor som reservbelysning. Det som då väckte mest förundran var att styrhytten var gjort av pansarplåt och att GRIPEN var utrustad med två relingspistolerna på fördäck. Bygget av GRIPEN blev mycket uppmärsammat i rikspressen och i en artikel 1900-02-28 beskiver Dagens Nyheter den nya kustbevakningsångaren som "enastående i sitt slag"

Beväpning

GRIPEN var utrustad med vad som beskrevs i tidningarna allt från kulsprutor till kanoner. Zoomar man in ett foto av GRIPEN ser man att det var två stycken relingspistoler av modell Von Sydow som flottan använt tidigare. Kalibern var 40.3 mm och den totala längden på pistolen var drygt en meter. Relingspistolen var 16 lödig så kulan vägde ca 2 hekto. Pistolen var en mynningsladdare så det tog en stund att ladda om men ett välriktat skott från relingspistolen räckte säkert till att sänka vilken träbåt som helst. Om man kallar det för kanon eller pistol är en smaksak. Dessutom fanns det enligt inventarieförteckningen en revolver och en karbin ombord så kustbevakningen var väl utrustad för strid.

Besättning

Innan GRIPEN anlände till Haparanda utsågs den 5:e juli en besättning som till en början skulle bemanna båten i Haparanda och deras löner fastställdes. GRIPEN var avsedd för sju mans be-manning, en befälhavare, en uppsyningsman, en maskinist, två vaktmästare och två eldare. Vakt-mästarnas uppgift var att hålla vakt, spana ut över havet och vid misstanke om olagligheter preja och visitera. I maskinistens och eldarnas tjänst ingick att vid behov även tjänstgöra som vaktmästare. Utöver den fasta lönen utgick 300 kronor/år i tjänstgöringspenningar åt var och en.

Resan upp från Stockholm till Haparanda

Måndagen den 16:e juli 1900 överlämnades GRIPEN till Tullverket i Stockholm och en Skeppsdagbok upprättades.

I skeppsdagboken kan man följa varje resa GRIPEN gjorde och där ser man att redan på tisdag den 17:e satte båten kurs mot Haparanda med en Stockholmsbesättning under befäl av Kapten Johannes Lindgren.

Efter en del stopp längs vägen för bränslepåfyllning och tjocka var de tidigt på morgonen den 20:e juli framme vid Malören där de tog lots och ett par timmar senare förtöjde i Salmis. Där tog, den i Haparanda utsedde, kapten Jonas Albin Ullberg över befälet och förde GRIPEN till Haparanda där den förtöjde fredagen den 20:e juli kl. 12:30 och formellt överlämnades till Tullförvaltare T.K Lang i Haparanda Tulldistrikt.

Det var många Haparandabor som passade på att beskåda den nya kustbevaknings-ångaren under de första dagarna. Bland dem var det säkert en del smugglare som ville se vad de kunde möta ute på havet i framtiden. Haparandabladet skrev ”Vi lyckönska tullkammaren till denna värdefulla tillökning i bevakningskrafter till sjöss och tro oss uttala den välgrundade förhoppningen att härigenom smugglingen till sjöss ska lida kännbart avbräck”. HB ansåg vidare att den som utsatte sig för risken att råka ut för GRIPEN borde noga överväga innan man gav sig ut på någon smugglingsresa.

Uppdraget

Det primära uppdraget GRIPEN hade var att förhindra smugglingen från Finland och mycket av insatserna riktades mot den östra delen av skärgården. Tullen visste med stor säkerhet att ett antal av de fiskeläger på fanns på holmarna i närheten av gränsen användes som smuggeldepåer dit smuggelgods transporterades från Finland för vidare transport till köparna i byarna längs kusten. En stor del av tiden användes till att bevaka dessa fiskeläger och båttrafiken till och från dessa ställen. Eftersom de flesta utom Staten tjänade på verksamheten fick de inte stor hjälp av allmänheten. För det mesta hade ingen sett eller hört något. Även om det gjordes ett antal beslag under de år GRIPEN patrullerade skärgården ökade inte antalet nämnvärt. Trots allt ansåg Tullförvaltaren att de förväntningar de hade när de fick GRIPEN uppfyllts. Smugglingen över gränsen hade minskat. Klipp ur Underdånigt betänkande av kommittén för granskning av Tullverkets Stater 1902

Den 23:e juli 1900 var det dags för den första bevakningsresan. I dagboken kan man läsa

Kl. 8.00 fm. avgått med ångbåten till Salmis. Ankom dit kl 9.50 fm. Avgått från Salmis till Seskarö kl. 12.30, ankom dit kl. 1.50 em. Från Seskarö till Stora Hamnskär kl. 6.20 em. Ankom dit kl.8.20 em. varefter vakt utsattes för natten.

Den 24:e juli 1900

Kl. 9.10 fm. avgått från Stora Hamnskär förbi finska Inakari till Hanhinkari. Ankom dit kl. 10.20 fm. Avgått från Hanhinkari till Haparanda kl 11.45 fm. Ankom till Haparanda kl 12.50 em. Avgått från Haparanda kl 2.00 em. till Seskarö. Ankom dit kl 4.45 em. Från Seskarö till Hanhinkari kl 6.15 em. Ankom dit kl 7.20. FRån Hanhinkaritill Haparanda kl. 9.50 em varefter vakt utsattes för natten.

Därefter fortsatte bevakning i stort sett varje dag när vädret tillät det.

Dom två ångmaskinerna krävde en hel del ved till bränsle. Till största del fylldes vedförrådet på vid sågverken på Seskarö. Vedförrådet på GRIPEN räckte ungefär en vecka så GRIPEN blev en återkommande gäst på Seskarö där både Granvik och Sandvik användes som bränsledepåer. Under åren fylldes det på ved i bland också vid andra sågverk bl.a Salmis, Karlsborg och andra sågar i Kalixtrakten. De första månaderna verkar till stor del ha ägnats till att patrullera i Haparanda skärgård. Ibland prejades någon rodd- eller segelbåt och visiterades. Oftast var de prejade båtarna utan last. Man kan väl anta att GRIPEN både hördes och syntes på långt håll så det fanns tid att dumpa eventuellt smuggelgods. Ofta ankrade de båten och låg och spanade i mörkret efter misstänkta båtar. GRIPEN var utrustad med en stark elektrisk strålkastare som de vid behov kunde använda.

Vid prejning av båtar och bevakning användes ofta någon av de två roddbåtar GRIPEN var försedd med. Det var ofta långa sträckor som skulle patrulleras så det gällde att ha roddare med starka armar och bra teknik. I dagboken kan man läsa den 7:e september 1900. "Kl. 8:35 f.m avgått från Woupioviken till Seskarön. Ankom dit kl 9:25 fm. Avgått varefter patrull med t.f vaktmästare företogs längs Östra och Norra sidan av Seskarön. Avgått från Seskarön till Tervakari kl. 4:50. Ankom till Tervakari kl. 6:20 em. Under natten mot den 8:e beordrades Uppsyningsman med biträde av t.f Vaktmästare och t.f. Eldare att patrullera med roddbåten till Kraaseli för utforskning av smugglare. Till följd av hård vind ansågs tvänne roddare för lite för det långa avståndet varför anhölls om hjälp av t.f. Eldarna" Inga beslag gjordes vid det tillfället. Ett antal liknade räder gjordes under de första månaderna men inga beslag rapporterades i dagböckerna.

Johan Theodor Johansson.

Den första oktober 1900 blev Johan Theodor Johansson från Lappbäcken befälhavare på GRIPEN. Johansson var en relativt erfaren skeppare, han tog Sjökaptensexamen i mitten på 1890-talet och som första uppdrag efter examen förde han upp bogserbåten SALMIS från Stockholm till Haparanda och var befälhavare på båten under några år. Han var också under en tid kapten på ångarna IDUN och TÄRNAN, som trafikerade sträckan Haparanda-Seskarö-Kalix. Theodor blev sedan kvar som befälhavare på GRIPEN under resten GRIPENS tjänstgöringstid med ett uppehåll under ett par veckor under 1910 då han drabbades av någon smittsam sjukdom och Kapten G. Eklund fick ta över befälet. I dagboken kan man läsa följande:

1910-07-16. Tjänstledig till följd av sjukdom. Båten ligger i Haparanda för desinficering. J. Th. Johansson

1910-07-30. Efter att från epidemisjukhuset blivit utskriven inställer jag mig i tjänstgöring och mottar befälet av T.f. befälhavare G. Eklund.

Lite kuriosa är att två av Theodors bröder under en period var skeppare på två andra båtar som trafikerade Haparanda. Albin Johansson på S/S SESKARÖ och Johan Erik Johansson på S/S TÄRNAN. För att skilja dem åt fick de heta Gripen Johansson, Seskar Johansson och Tärnan Johansson.

Första Kalixresan

Under Ullbergs befäl höll sig GRIPEN inom Hapa-randa skärgård. När Theodor Johansson tog över befälet gick redan den första dagen den första resan för GRIPEN mot Kalix.

Ur fartygsdagboken den 1:a till 7:e oktober 1900.

Kl. 5.40 f.m. avgår från Haparanda kaj till Salmis för att hämta nya propellrar. Kl. 7.00 f.m. fortsätter resan från Salmis till Seskarö. Anländer dit kl. 8.10 f.m. Börjar med vedintagning. Kl. 12.30 e.m. avgår från Seskarö till Lappbäcken via Granön. Varest en segelbåt var synlig som prejades men befanns intet misstänkt innehav. Anländer till Lappbäcken kl. 1.30 e.m. Vakt utsättes. Kl 4.15 e.m avgår från Lappbäcken till Båtskärsnäs, anländer dit kl. 4.30 e.m. Kl. 5 e.m. avgår från Båtskärsnäs till Axelsvik, anländer dit 5.45 e.m. Förtöjer vid kajen, vakt utsättes för natten. Kl. 8.00 e.m beordrades strålkastaren och kastades strålen kring alla närliggande land och vikar.

Kl 4.30 f.m. avgår från Axelsvik till Bergholmen, anländer dit kl 5.15 f.m. Kl. 6.50 avgår från Bergholmen till Karlsborg, anländer dit kl. 6.35 f.m. Kl 7.35 f.m avgår från Karlsborg till Kalix, ankom dit kl. 8.15 f.m. Kl. 10.45 f.m. avgår från Kalix till Töre, ankom dit kl. 3.35. e.m. Förtöjer för natt.

F.m. ligger i Töre i för tjocka. 10.50 f.m. tjockan lättar, avgår från Töre, ankommer vid Rånön kl. 1.00 e.m. Avgår från Rånön med sakta maskin i anledning av tjocka. Kommen utanför Skagsudden lättar tjockan något, sätter full fart. Fortsätter genom Ytterstlandet och yttre farleden förbi Halsön och Granön. Anländer till Seskarö 5.48 e.m. Förtöjer för natten, vakt utsättes ombord.

På bilden ses Kapten Johansson med en del av besättning, någon annan person och en säl som av okänd anledning finns med på bild.

Stationering

GRIPEN var under de första 20 åren stationerad i Haparanda där den ofta sågs ligga vid tullkajen eller någon annan ledig kajplats. Från mitten av 20-talet var båten stationerad på Seskarö. Det är lite oklart vilket år GRIPEN flyttades till Seskarö Tullstation men i en proposition från 1928 kan man läsa "Kustbevakningen inom första kustbevaknings-distriket som sträcker sig från riksgränsen mot Finland till gränsen mellan Neder-Kalix och Råneå socknar utövas under seglationstiden av kustbevak-ningsångaren GRIPEN med stationeringsort å Seskarö” På bilden ses GRIPEN ligga vid Tullkajen i Haparanda tillsammans med bogserbåten NILS

Vinterförvaring

Till en början togs GRIPEN upp i Risön för vinterförvaring. Senare var det oftast i Karlsborg där båten drogs upp på land och förvarades över vintern. Det blev oftast väldigt sent på hösten, precis innan isläggning som båten togs upp. Sjösättningen skedde så fort det var öppet vatten vid slipen. Det betydde inte att det var öppet vatten hela vägen till Haparanda utan ofta fick GRIPEN vända och avvakta någon dag innan de kunde fortsätta. Ett exempel är från 1911.

19:e maj. Efter fullbordad utrustning och sjösättning intages 6 famnar ved till bränsle och göres sjöklar.

20:e maj. Kl. 10 fm. avgår från Karlsborg, yttre farleden, till Båtskärsnäs och Lappbäcken. Ankom dit kl. 0.30 em. Ankrar till fäljd av ishinder, går ej längre.

21:a maj. Ligger i Lappbäcken till följd av ishinder

22:a maj. Kl 2.00 em. Avgår från Lappbäcken till Engsön. Ankom dit kl. 2.30 em. Förtöjer, intager 3 ½ famn ved till bränsle. Kl. 5.00 em. avgår därifrån, möter is och vänder. Går förbi Sonaholmarna och vidare yttre farleden förbi Halsön till Björn där is åter hindrar. Vänder och går till Granön. Ankom dit kl. 7.00 em. Ankrar.

23:e maj. Avgår därifrån till Björn för att efterse om isen skingrat sig men den låg ännu fast. Vänder och går till Båtskärsnäs. Avgår därifrån till Lappbäcken , ankom dit kl. 3.50 em. Ankrar

24:e maj. Kl. 7.00 fm. avgår från Lappbäcken förbi Båtskärsnäs till Granön. Agår därifrån till Björn, möter is men det syntes öppet vatten söder om Seskarö. Följer då iskanten söder om Seskarö och vidare förbi Puuko och Klubbarna till Haparanda. Ankom dit kl 12.00

Missöden och reparationer

Under åren GRIPEN tjänstgjorde inträffade det en del smärre grundkänningar som oftast bara innebar någon buckla i skrovet men åtnistone två händelser resulterade i varvsbe-sök där båten fick tas upp på land för reparation.

I oktober 1913 körde GRIPEN ordentligt på en sten så att den ena propelleraxeln kröktes. Det blev ett besök på några dagar i Karlsborg med upptagning på slip för att få propelleraxeln rätad.

1913-10-14. Avgår från Knivskär med sakta fart. Kommen till Tervaletto där farvattnet är smalt och grunt inträffade att till följd av sjögången båten satte och kom därvid att hugga i en sten med styrbords propeller så att propelleraxeln kröktes så att maskinen stannade. Fortsatte vidare till Hanhinkari att därstädes undersöka hur stor skadan var och om det möjligen skjuta ut axeln något så att kröken kommer utanför hylsan. Det befanns att även mumriken även blivit spräckt så inget annat var att göra än att gå till verkstad för att få skadan reparerad.

1913-10-15. Avgår från Salmis till Karlsborgs verkstad. Uppgör med verkstaden att få skadan på propelleraxeln reparerad. På eftermiddagen upphalas båten på slipen och propelleraxeln löstages och skadan undersöks.

1913-10-16. Propelleraxeln uttagen, rätad och insätts. Påkrymper ett band kring mumriken, propellern påsätts och båten sjösätts.

Vid första resan ut från Haparanda i juni 1917 kolliderar GRIPEN med en pelare i Järn-vägsbron och sprang läck. Troligtvis var vårfloden kraftig och älven mycket ström. Efter att ha lagat läckan provisoriskt patrullerade GRIPEN ett par veckor innan det blev dags för några dagars besök på J.P. Johanssons varv i Luleå för reparation. Ur dagboken

1917-06-05. Avgår från Haparanda men vid passerandet genom öppningen mellan pelarna i järnvägsbron inträffar att båten till följd av den starka strömmen vilken går i sned riktning med den ena pelaren och där igenom att ett anslag är uppsatt med påbud att bron skall passeras med sakta fart förlorar båten styrningen och kastades av strömvirvlarna mot den ena pelaren så att en buckla intrycktes i plåten och delvis sträckte några nitar så att båten blev läck. Vänder åter till Haparanda och provisoriskt tätar läckan.

1917-06-17. Ligger i Luleå och inväntar att få komma på slipen för att reparera skadorna som uppstod vid kollisionen med järnvägsbron i Haparanda.

1917-06-19. Ligger i Luleå. Vid middagstid går till slipen och börjar nu upphala båten på land. På eftermiddag färdigt uppdragen

1917-06-20. Arbetet med riktandet av plåten påbörjas. Den 21:a fortsätter arbetet med riktandet av plåten och ersätter nitar som blivit sträckta. Sjösätter på em. och avgår till Töre.

Slutet

De första 15 åren när de flesta av smuggelbåtarna var rodd- eller segelbåtar var GRIPEN effektiv. Antalet beslag var relativt få men risken att stöta på GRIPEN gjorde att smuggeltrafiken minskade. I takt med att allt fler snabbgående motorbåtar användes i smuggeltrafiken fick GRIPEN, med sina 8 knop, allt svårare att hinna i kapp och preja de misstänkta båtarna. Enligt Generaltullstyrelsens rapport 1931 hade smugglingen succ-esivt ökat under åren och inför budgetåret 1932 begärde tullstyrelsen anslag för att bygga mer snabbgående fartyg. De föreslog också att GRIPEN skulle utrangeras.

"Efter allt att döma synes den organiserade smugglingen av spritdrycker icke vara i avtagande utan snarare utvecklas i motsatt riktning framhåller Tullstyrelsen. Det torde vara nödvändigt att anskaffande av sjödugliga och snabbgående farkoster för kustbevakningens behov icke må avstanna utan får fortsätta. Den i Haparanda distrikt stationerade kustbevakningsångaren GRIPEN är omodern och bör utrangeras och ersättas med en tullkryssare"

Troligtvis var 1931 det sista året GRIPEN patrullera-de men den kan ev. ha använts även under 1932. Den 2:a juni 1933 utbjöds i alla fall GRIPEN till-sammans med den lilla tullbåten ARGUS till försäljning i Luleå. GRIPEN låg då uppdragen på slip i Luleå. Ett konsortium i Svartöstaden, Luleå köpte GRIPEN. Båten, som kostade 55000 kronor när den byggdes, slumpades bort för 2430 kronor. GRIPEN som år 1900 när den anlände till Haparanda var en maktfaktor i skärgården hade blivit en akterseglad relik från förr så det var nog inte många som sörjde försäljningen. GRIPEN såldes i april 1934 till Konsul Govenius i Torneå där båten skulle användas där för bogsering. Vidare öden okända.

Noteringar från Skeppsdagboken

Den som är intresserad av att läsa Skeppsdagböckerna finns de som länk i menyn till vänster. Nedan finns ett urval av de händelser som finns noterade i dagboken delvis sorterade efter typ av ingripande.

Prejning och visitation av skärgårdsbefolkningen

Under början av 1900-talet var båttrafiken i skärgården livlig. Fiskare på väg ut till fiske med fiskeredskap eller fiskare på väg in till fastlandet med fisk. På sensommaren var det många bärplockare ute på holmarna och många av båtarna var på väg bl.a. till Seskarö med förnödenheter. Landsvägarna mellan kustbyarna var dåliga eller obefintliga och båten var det enda alternativet för många.

Under åren GRIPEN bevakade skärgården gjordes det ett otal prejningar och visitationer av båtarna. Majoriteten av båtarna som stoppades var utan last, andra hade helt legala laster. Ett fåtal påträffades med olagligheter. Ett litet urval ur dagboken av visitationerna.

- Avgår från Sandvik, prejar fem stycken båtar vid Santasaari och Pitkäkari. Alla enligt uppgift kommande dels från Salmis, dels från Nikkala på väg till Seskarö utan last. Dit för att hämta ved.

- Observerar en båt utanför Salmis seglande ut åt Seskarö. Går från Suutarigrund och prejar densamma vid Mustakari. Enligt uppgift kommande från Salmis på väg till Seskarö med last av 5,5 säckar mjöl, tre fat socker samt tre lådor te. Försedd med förpassning No 167.

- Avgår från Salmis, prejar en båt vid Launinkari. Enligt uppgift kommande från Seskarö med vedlast till Haparanda.

- Prejar en båt vid Pitkäkari. Enligt uppgift kommande från Nikkala till Seskarö med last av hö. - Går norra farleden förbi Seskarö och Björn till Båtskärsnäs. Under vägen dit prejades en båt enligt uppgift kommande senast från Klubbarna. Varit där i Sälfiske. Medhade 6 st. sälar samt något fisk.

- Avgår från Kraaseli, kommande ut till Hanhinkari observerades en segelbåt gå in mot Nikkala. Enligt uppgift kommande från Höynänkari med last av hö och två fjärdingar fisk.

- Observerar en båt kommande från Suutari, går och prejar den vid Tiiporisundet. Enligt uppgift kommande från Suutari på väg till Seskarö med last av hö.

- Avgår från Tervakari för att preja två segelbåtar. Befanns vara på väg från Haparanda till Seskarö för kappsegling.

- Fortsätter genom Tiiporisundet, prejar en båt som enligt uppgift kommande från Salmis på resa till Seskarömed last av 12 säckar mjöl, sex kilo tobak och en låda tvål med förpackning No. 57. - Prejar en båt vid Pitkäkari. Enligt uppgift kommande från Salmis på väg till Seskarö med last av 20 säckar mjöl samt två korgar med bröd för firma K.V. Lehto. Innehade förpassning på mjölet.

- Prejade två båtar mellan Suutari och Tervaletto. Båda enligt uppgift kommande från Höynänkari där de varit på sälskytte. Innehade till last ved samt tillsammans 13 stycken dödade sälar.

- Prejar en segelbåt utanför Enaskär. På väg till Tantamani för att samla timmer. Medhavde en häst och körredskap.

- Avgår från Sammakkolahti, prejar en båt vid Granvik enligt uppgift kommande från Uleåborg med last av linolja och ledningstråd. För Sundbergs i Seskarö räkning. Införde båten till Seskarö tullbevakning.

Vid några få tillfällen lyckades kustbevakningen hitta något olagligt i privatbåtarna som när de av en händelse fiskade upp en säck med mjöl nedsänkt i vattnet.

- Ankom till Haparanda kl 11.00 f.m. Förtöjer vid Kaj 1. Avgår därifrån till Hanhinkari, förtöjer och bevakar. Går ut med roddbåt, prejar en båt norr om Hanhinkari enligt uppgift kommande från Nikkala till Furön utan last. Efter det att båten fortsatt sin väg observerades i mörkret något föremål på vattnet. Rodde dit och uppfiskade det. Befanns vara en påse med ca. 20 kg. vetemjöl som dock blivit genomvått och att det ej kunde förvaras. Vidare går ut med roddbåt till Furön. Anträffades därstädes en båt vid strand i vilken var en säck socker. Går det fiskarlägret och tillfrågar fiskarna som vara där om båten och sockret var dennes till vilket de nekade och sade sig ej känna till båten eller vem den tillhör. Såväl båt som socker togs i beslag.

Visitation av fiskestugor

Under åren gjordes också ett otal visitationer av fiskestugorna runt om på holmarna. För det mesta var det resultatlöst men vid ett fåtal tillfällen påträffades smuggelgods. Några händelser ur dagboken.

- Ankom till Suutari norra hamn. Går i land och patrullerar till fiskarlägret vid den västra hamnen. Visiterar fiskarstugorna därstädes.

- Avgår från Salmis förbi Pitkäkar, Santasaari och Revässaari till Säivisklubbarna. Går i båt, ror iland till Östra Klubbarnas fiskeläger. Undersöker fiskarstugorna om det där möjligen skulle finnas några upplag.

- Till Byskär, ankom dit kl 8.30. Ankrar och bevakar. Visitation fiskelägret på Byskär.

- Går med roddbåt till Huituri, visitation av fiskelägret därstädes

- Fortsätter till Höynänkari. Går med roddbåt Huituri, visitation fiskelhusen därstädes samt fiskehusen vid Inakari. Avgår till Tantamanni samt därifrån till Mali. Sänder båt i land för att vistera fiskelägret därstädes

- Avgår till Seskar Furö södra udde. Går i land, visitation av fiskelägret därstädes. Ankom till Mali. Går i land och undersöker fiskestugan därstädes.

- Ankom till V. Knivskär. Undersöker fiskarehusen på Västra och Östra Knivskär Går förbi Suutari till Ylikari. Går ut med roddbåt till Höynänkari och visiterar fiskarestugorna därstädes.

- Till Hanhinkari, och vidare därifrån till Torne Furö södra udde. Ankom dit kl. 1.00 em. Ankrar. Går ut med roddbåt till land och företar husvisitation i Fiskaren A’s fiskebodar varvid anträffas i en iskällare överhöljt med sågspån 26 st. lådor med 50 kg finskt socker samt tre kolli innehållande 29500 st. finska cigaretter vilka olovligen införts som oförtullat gods. Tages i beslag och lastades ombord på GRIPEN.

Husrannsakan

Även om det inte var Kustbevakningens huvuduppgift att göra husrannsakan på land så hände det ett par gånger att de fick göra det också

Avgår från Karl Johans Hamn, ankom till Leppäniemi kl 9.90. Förtöjer. Avgår därifrån till Sandvik, intagen ved. Går åter till Leppäniemi, förtöjer. På grund av skälig anledning fredagen med biträde av Vaktmästarna Sjöblom och Andersson husvisitation kos Kaféidkerskan A.F. mellan kl. 2 och 3 em. Därvid anträffas i hennes boningshus 12 askar= 300 st. finska cigaretter vilka anhölls under beslagsanspråk.

Till Leppäniemikajen, ankom dit 2.20 em, förtöjer. På skälig anledning företageshusrannsakan hos stabbläggaren och Kaféidkaren U.N. å Seskarö. Därvid anträffas 958 stycken finska cigaretter vilka anhölls under beslagsanspråk jämte 4 st tomma cigarettpaket.

På grund av skälig anledning företogs husrannsakan hos kaffeidgerskan F.J. och hennes man O.J. i Kalix varvid anträffades 2400 st. finska cigaretter vilka anhölls under beslagsanspråk.

Marknadsbesök

Avgår från Salmis förbi Klubbarna, Svartsten, Halsön, Repskärsgrund och Karlsborg till Vassen. Går i land vid marknadsplatsen och utforskar om det möjligt skulle finnas varor eller hästar att upptäcka sådana som oförtullade blivit införda men ingenting kunde upptäckas.

Kanonerna avlossas

Det var få gånger någon vägrade följa uppmaningarna från GRIPEN. Bara synen av den 24 meter långa stålbåten och de två kanonerna på fördäck gjorde nog att de flesta insåg att det var säkrast att stanna på order. Av det jag sett i dagboksanteckningarna var det bara vid två tillfällen någon försökte smita men när GRIPEN avlossade prejskott med relingskanonerna insåg nog de att det var bäst att stanna.

- Avgår från Sandskär, ankom till Harru kl. 4.15 em. Utsändes roddbåt med vaktmästarna för att preja två båtar som seglade förbi Harru. När de närmade sig båtarna och anropade dem nekade de efterkomma befallningen att stanna. Först efter avlossande av två prejskott stannade de och utfor då med svordomar och otidigheter mot vakt-mästarna samt hotade dem med tillhyggen under det att de visiterade båtarna. Uppgavs sig kommande från Sandskär till Nikkala utan last.

- Bevakar vid Hamnskär. Utför diverse arbeten ombord. Utsänder en roddbåt för att preja en båt, enligt uppgift kommande från Knivskär på väg till Salmis med lax. Vidare går ut med roddbåt för att preja en båt som observerades komma från en finsk hamn på väg mot Nikkala, vägrade att på uppmaning lägga bi. Körde fram till honom med GRIPEN mellan Hyypää och Furön. Även nu vägrade han stanna på uppmaning. Han försökte manövrera båten så att den ej kunde fasttas. Först efter avlossande av ett prejskott stannade han och lät visitera båten som dock befanns utan last.

Direktörer, präster och andra höga herrar

Ingen gick fri från GRIPENS spanande öga. Inte ens en Pator som åkte Sverige runt och förkunnade Guds ord för lots- och fyrpersonal. Efter ett besök på Seskarö vid sin långfärd efter Norrlandskusten fick Pator J.A. Rehnberg från Lysekil närkontakt med GRIPEN

Ankom till Haparanda kl 11.50, förtöjer vid Kaj 3. Kl 4.30 em. avgår därifrån, prejade en motorkutter vid Tervakari. Då kuttern vid prejningen lade bi släppte den veka linan så att vid bordningen gick kutterns stag av och med skadade segel gick rätt emot sidan av GRIPEN som låg stilla och till följd av det korta avståndet icke hinna undan utan kuttern rände in mot GRIPEN’s babordsida och kutterns bogspröt råkade en räckstötta så att den kröktes och bogsprötet lossnade från kuttern. Därvid inträffade det att en däcksman på kuttern fick ena foten klämd. Kuttern bordades sedan och enligt årspass befanns vara motorkuttern SEGER från Lysekil. Befälkapten Pastor J.A Rehnberg enligt uppgift kommande från Lysekil, hade följt Norrlandskusten och besökt kustkommunerna för missionsverksamhet. Nu kommande från Seskarö på väg till Haparanda för samma ändamål. Befälhavaren fordrade att bli bogserad till Haparanda för att komma till läkare för att få besättningsmannens fot undersökt. Kuttern togs då på släp och bogserades till Haparanda och avlämnades vid Kaj 3.

Även direktörer, statstjänstemän och andra höga herrar fick uppleva GRIPEN på nära håll. Till och med passagerarbåtarna som trafikerade skärgård-en kunde få oväntat besök av GRIPEN. På bilden ses GRIPEN besöka S/S SOLLEFTEÅ, troligtvis på en lust-tur till Malören i början på 20-talet. Händelsen finns inte noterat i dagböckerna så det kanske var av mer social karraktär.

Går ut med båt till Hyyppää för att visitera en båt som befanns vara Doktor Grape ute för bärplockning.

Avgår från Tervaletto förbi Hamnskär, går ut till Suutari för att preja en båt. Befanns vara Direktör Karlsson ute på lustsegling.

Vid Santasaari anträffas en motorbåt, Direktör Möller från Kemi. Vid förfrågan medger Direktör Möller sig ha anlänt från Kemi utan att angöra tullstation för invisitation varför båten fördes till Seskarö Tullstation för inklarering.

Avgår från Hanhinkari för att förfölja en finsk motorbåt som stävade mot Seskarö. Befanns vara Torneås apotekare på väg till Luleå med motorbåten vilken inköpts av Landshövding Malm att levereras till Luleå.

Avgår från Kuusitiipori genom Tiiporisundet förbi Klubbarna. Observerar en segelbåt i tjockan som stävade inåt Mustakari. Vänder och går norr om Pitkäkari för att möta den. Befanns vara en kronolots på väg till Seskarö.

Ankom till Seskarö. Avgår därifrån till Torne Furö och prejar en motorkutter som ankrat därstädes. Enligt uppgift kommande från Stockholm tillhörande Kunglig Nautisk Hydrologisk Anstalt ute för mätningar av magnetiska avvikelser och missvisning av kompassen

Visitation av bogserbåtar

Under slutet av 1910-talet började Kustbevakningen intressera sig allt mer för alla de bogserbåtar som kom från Finland med timmersläp. Det kan ha berott på att GRIPEN fick allt svårare att hinna i fatt de på den tiden snabbgående motorbåtarna som smugglarna börjat använda. Bogserbåtar med timmersläp var betydligt mer lättfångade. De flesta visitationerna var utan anmärkning men då och då påträffades undangömda finska cigaretter. Några noteringar ur dagböckerna.

I Salmis låg bogserbåten ARVID från Kalix på vilken anställdes visitation och befanns inneha 15100 stycken finska cigaretter och 900 cigarrer vilka befälhavaren uppgav inköpts vid Kraseli av därvarande arbetare i flottläggningen. Cigaretterna anhölls under beslag.

Ankom till Seskarö. Avgå därifrån och prejar ångfartyget BURE vid Tiipori. Enligt uppgift kommande från Kuusiluoto till Seskarö med timmerflotte. Då båten var så nära tull-stationen i Seskarö och ämnade inklarera därstädes företogs ingen visitation.

Ror ut till ångfartyget KEMI 8, visitation av densamma. Enligt uppgift kommande från Kemi med timmerflotte. Vid visitation anträffades 500 finska cigaretter undanstuckna. Cigaretterna anhölls under beslagsanspråk. Kokerskan Elvi erkände sig vara ägare.

Avgår från Furön, ankom till Hanhinkari, förtöjer. Visitation av motorbåten STYRBJÖRN, enligt uppgift kommande från Torneå på resa till Seskarö med timmerflotte i släptåg. Visitation utan anmärkning. Vidare visitation av BURE 1 enligt uppgift kommande från Kuusiluoto till Bureå med timmerflottar i släptåg. Vid visitation uppgavs 33 lådor a 25 st. cigaretter för besättningens gemensamma behov. Då intet undanstuckits och kaptenen skulle inklarera vid Seskarö Tullstation lämnades det till tullstationens bedömande om så stort antal fingo till fullo behållas.

Avgår från Hanhinkari, ankom dit kl. 10.30 f.m. Visitation S/S YTTERSTFORS 15 enligt uppgift kommande från Finland med timmerflotte till Karlsborg. Under visitation anträffades undanstuckna 275 st. finska cigaretter vilka anhölls under beslagsanspråk. Styrman Wiklund uppger sig som ägare.

Avgår från Lappbäcken förbi Båtskärsnäs och Seskarö. Prejar och visiterar på Suutari-fjärden YTTERSTFORS 1, 4, 5, 14 och 19. Alla enligt tullpass kommande från Brahe i Finland till Piteå med timmerflottar i släp. Visitation utan anmärkning.

Avgår från Salmis och prejar och visiterar ångfartygen YTTERSTFORS 14 och 15 komman-de från Simo i Finland med timmerflotte i släptåg med destination Båtskärsnäs. På YTTERSTFORS 14 anträffades i kokerskans hytt undan stuckna 325 cigaretter vilka anhölls under beslagsanspråk.

Avgår från Granvik till Leppäniemi och Sandvik. Vidare förbi Salmis till Hanhinkari. Ankom dit kl 1.30 em, förtöjer. Visitation ångfartygen YTTERSTFORS 19 och WIRGO båda kommande från Finland med timmerflottar i släptåg. På YTTERTFORS 19 anträffades undanstuckna i maskinistens hytt 500 st. cigaretter samt i styrmannens hytt 425 cigaretter vilka anhölls under beslagsanspråk. WIRGO utan anmärkning.

Ankom till Granvik, förtöjer intagen ved. Avgår därifrån till Leppäniemi och vidare därifrån. Prejar och visiterar ångfartygen. TOR och WIOD kommande från Finland till Båtskärsnäs med timmerflottar i släptåg. Visitation utan anmärkning.

Avgår från Hanhinkari, prejar och visiterar ångfartyget HEROS kommande från Finland med destination Westervik med timmerflottar i släptåg. Vid visitation uppger en eldare 1375 cigarretter och en annan eldare 600 cigaretter vilka förseglades i en låda i skansen. Dessutom upphittades 1000 st. cigaretter som eldaren N.P. erkände sig som ägare till. Dessa anhölls under beslaganspråk. Går sedan till Salmis, ankom dit 9.45 f.m. Förtöjer och sänder kustvakt Sjöblom till Haparanda för att hämta stämning för eldaren N.P. Kl. 12.00 avgår från Salmis, kör ifatt ångfartyget HEROS vid Seskarö och delger eldaren N.P. stämning.

Avgår från Halsön, prejar och visiterar ångfartygen TARMO, PAVO och PRINS GUSTAF ADOLF. TARMO och PAVO kommande från Finland till Luleå med timmerflottar och PRINS GUSTAF ADOLF som assisterande. På TARMO anträffades undanstuckna 1450 cigaretter vilka anhölls under beslaganspråk och förseglades

Flottbesök

I augusti 1906 fick Haparanda/Salmis två flottbesök. Den 9:e augusti kom jagarna HMS MODE och HMS MAGNE till Salmis och GRIPEN fick uppdrag att sköta transporten mellan Salmis och Haparanda för de som skulle besöka stan.

I fartygsdagboken kan man läsa:

1906-08-09. Avgår från Kalix till Karlsborg. Avgår därifrån till Ångf. LULEÅ vid Launinkari och därifrån till Jagaren MODE på Salmis redd. Avgår därifrån på begäran av Landshövding Bergström med befäl och besättning från MODE och MAGNE till Haparanda. Ankom dit kl. 7.50 fm. Förtöjer vid tullbryggan. Kl. 10.25. em. avgår från Haparanda med dito till Salmis.

Lite senare i augusti var det dags för nästa flottbesök. Då kom torpedbåtarna HMS PLEJAD, HMS CAPELLA, HMS SIRIUS och HMS ORION och torpedkryssaren HMS CLAS UGGLA till Salmis. Om-bord på CAPELLA fanns Prins Wilhelm. GRIPEN fick rycka in och transportera prinsen och en del av besättningen på torpedbåtarna till Haparanda. Haparanda bladet skrev 1908-08-16 i en artikel ”Från Haparanda hade till Salmis utrest tullångaren GRIPEN med Häradshövdingen Björkman, Kronofogde Svanström och t.f. tullförvaltare Eurén ombord för att mottaga prinsen och beledsaga honom till staden." När de anlände till Tullbryggan mottogs de enligt HB av en för våra förhållanden talrik skara infödingar. Det var väl knappast det mottagande GRIPEN fick i vanliga fall när de la till vid tullbryggan.

Klipp ur skeppsdagboken:

1906-08-15. På order av Tullkammaren ligger kvar för att gå ut med officerare från torpedkryssaren CLAS UGGLA till Salmis. 1906-08-16. Ligger i Salmis och inväntar torpedbåtarna Avgår från Salmis till Haparanda med Pris Wilhelm jämte befäl och manskap på torpedbåtarna PLEJAD, KAPELLA, ORION och SIRIUS.

Flyktingar

Under en vecka i augusti 1914 fick GRIPEN rycka in och transportera ryska och tyska flyktingar mellan Haparanda och Salmis. Ryska flyktingar som kom med kustångarna från Stockholm till Salmis och tyska flyktingar i Haparanda som reste söderut med samma ångare. Några noteringar ur fartygsdagboken

1914-08-05. Avgår från Salmis till Haparanda, fraktar ryska flyktingar från Salmis. Ankom till Haparanda till Salmis, därifrån till Haparanda.

1914-08-06. Intagen ved. Fraktar ryska flyktingar från Salmis till Haparanda samt tyska flyktingar från Haparanda till Salmis.

1914-08-07. Avgår från Haparanda till Salmis med tyska flyktingar. Hämtar åter ryska dito därifrån till Haparanda. Går åter till Salmis med tyskar samt därifrån med ryska dito.

1914-08-08. Intagen ved till bränsle. Avgår från Salmis till Haparanda med ryska flyktingar. Vidare från Haparanda till Salmis och åter till Haparanda. 3 resor under dagen.

1914-08-09. Avgår från Haparanda till Salmis. Går vidare till Haparanda och åter till Salmis. Vidare till Haparanda med flyktingar.

1914-08-10. Fraktar ryska och Tyska flyktingar

1914-08-11. Går mellan Salmis och Haparanda med flyktingar

Havsorm vid Björn

En händelse som sticker ut lite är från den 28.e juli 1903 då GRIPEN befann sig vid holmen Björn mellan Seskarö och Båtskärsnäs. Där observerade de något som i Norrbottens-Kuriren beskrivs som en Havsorm. Först trodde besättningen att det var en tumlare som förirrat sig upp hit men när de kom närmare kunde de se den bättre. Kapten Theodor Johansson beskrev den så här ”Huvudet var rundaktigt ovanpå med utdragen nos, mest liknande ett svinhuvud, med utstående öron. Dess kropp var gråbrun till färgen, mycket långsträckt, liknade en orm eller ål. Längre åt bakändan var en lång bukt utskjutande högre än de andra över vattnet och den var försedd med knölar eller vårtor längs ryggen." De iakttog varelsen i ca 20 minuter och var som närmast 50 meter ifrån den. De uppskattade längden till minst 20 fot. Vad det var för något som de såg blev aldrig klarlagt. Det kanske var en stor mal, en tumlare eller det kanske var ett sjöodjur som, trots att GRIPEN är skrotad för länge sen, fortfarande lurar i vattnet runt Seskarö.

Källor.Dagböcker från Kustbevakningsångaren GRIPEN och artiklar från dagstidningar. Foton från Haparanda Stads och Kalix Bildarkiv.

Tillbaka till TRAFIK