Regional- och lokaltrafik till Seskarö

Även om det gick linjetrafik med Stockholmsbåtarna mellan orterna längs Norrbot-tenskusten så täckte det inte på långa vägar behovet av att resa mellan orterna. Fram till 1930-talet var det många rederier som försökte sig på att locka resenärerna. En hel del av de som gav sig in i branchen hade liten eller ingen erfarenhet av rederiverksamhet. Det var ofta grosshandlare och andra affärsmän som såg en möjlighet att tjäna pengar och många försök blev kortvariga. Det blev en hel del olika båtar som Seskaröborna fick se vid kajerna på ön.

Den första båten, främst avsedd för passagerartrafik, och som gick efter en turlista där Seskarö var en anlöpshamn var hjulångaren HAPARANDA. Den byggdes i första hand för att fungera som passbåt mellan Luleå och Haparanda för de passagerare och gods som kom till Luleå med linjebåtarna från Stockholm. Nedan är en lista på de båtar som gått i regional- eller lokaltrafik till Seskarö. Årtalen som anges är under vilka år de trafikerat ön. Båtnamn markerade med vinrött är länkar till externa sidor där det finns mer far-tygsdata och historik.

S/S HAPARANDA Juli 1894 - 1930

HAPARANDA byggdes för Ångfartygsföreningens AB på Bergsunds Mekaniska Verkstads AB, Stockholm 1894. Efter ett litet missöde vid avfärden från varvet i Stockholm skadades ett skovelhjul och man var till slut tvungen att gå in för en "provisorisk" reparation i Karlsborg. HAPARANDA anlände den 22 juni 1894, några dygn försenad, till Stadskajen Haparanda . Dagen därpå var direktionen och ett fåtal inbjudna gäster på en provtur till Seskarö med båten. 1894-06-23 var alltså första gången hjulångaren HAPARANDA besökte Seskarö. Den 7 juli 1894 sattes HAPARANDA in i trafik mellan Luleå och Haparanda. Tre turer i veckan, tisdag, torsdag och lördag från Luleå till Haparanda och tillbaka till Luleå på måndagar, onsdagar och fredagar. Från början anlöptes Råneå,Töre, Kalix, Båtskärsnäs och Granvik och Sandvik på ön Seskarö i bägge riktningarna. Turlistorna varierade under åren men de var aldrig någon som var upplagd efter Seskaröbornas behov. HAPARANDA fortsatte trafiken till Seskarö fram till 1930 då båten lades upp på Granvik i Seskarö och såldes. 1934 avfördes båten från fartygsregistret och bogserades till Finland för skrotning.

S/S HAPARANDA vid Bergsunds inför leverans juni 1894 S/S HAPARANDA Början på 1890-tal

S/S IDUN/EKOLN II 1898

Även om Seskarö nu hade en båt som anlöpte Seskarö efter turlista så gick HAPARANDA bara varannan dag med återresa dagen efter. Efter-som det fanns ett behov för Seskaröborna att kunna ta sig till och från Haparanda samma dag köpte två luleåbor, Kronolotsen John Sandberg och och stuvaren Carl Gustaf Norberg in ångslupen EKOLN II år 1898 och satte in den i trafik på på en morgon-tur från  Granvik och Sandvik på Seskarö in till Haparanda och åter till Seskarö samma efter-middag. Båten var inofficiellt döpt till IDUN. Som befälhavare anställdes Theodor Johansson från Lappbäcken. Med en turlista där båten avgick från Seskarö på morgonen och återresa från Haparanda på eftermiddagen var nog tanken att locka till sig ö-bor som ville besöka Haparanda över dagen.För Haparandabor som ville besöka Seskarö innebar det minst en övernattning. Resorna annonserades ut under sommaren 1898. EKOLN II gick bara det året på traden och såldes till Ångslups AB Luleå i april 1899 och flyttades senare under det året till Luleå. Fick då först namnet Luleå men 1902 blev namnet LULE.

Kortfakta:
Byggd av Oddernæs Mecaniske Værksted 1861
Dimensioner 14,84 x 3,17 x 2,01 meter

S/S EKOLN II 1899 S/S LULE 1902

S/S TÄRNAN (1) 1899 - 1900

Fler aktörer hade nu sett det stora behovet av dagliga transporter till och från ön och när IDUN (EKOLN II) la ner trafiken 1899 så bildade en grupp Haparandabor med postmästaren Almus Ejfrid Lundin, grosshandlaren Gustav Erik Holmström och sjökapten Alfred Oskar Nordberg i spetsen ett nytt rederi, Ångbåts AB Tärnan. De köpte ångslupen BRAGE från Enköping, döpte om henne till TÄRNAN och satte in henne i trafik under sommaren 1899 mellan Seskarö och Haparanda. TÄRNAN gick i stort sett enligt samma turlista som IDUN men turlistan utökades så att även Säivis anlöptes på lördagar. År 1900 utökades rutten ytterligare och TÄRNAN gick en tur i veckan till Båtskärsnäs. Båten var relativt liten så i februari 1901 beslutade Ångbåts AB Tärnan att köpa in en större båt och samtidigt sälja den de hade. När bolaget köpte in en ny båt 1901 så fick den nya båten överta namnet TÄRNAN. Den gamla TÄRNAN döptes om till FALKEN men gick inte i trafik under det namnet. FALKEN såldes till Finland det året, döptes om till TORNIO och sattes in på turer mellan Kemi och Torneå.

Kortfakta
Byggd Oskarshamns Mekaniska Verkstad 1893
Dimensioner 19.3 x 3,86 meter

S/S TORNIO ex. TÄRNAN ca 1900

S/S ÅDALEN 1900 - 1908

När allt fler konkurrenter startade trafik på sträckorna mellan Luleå och Haparanda med mellanliggande hamnar insåg Ångfartygsförening-ens AB som ägde HAPARANDA att de måste agera. De köpte därför in hjulångaren ÅDALEN från Härnö-sand år 1900. Ådalen sattes direkt i trafik mellan Kalix och Haparanda via Båtskärsnäs, Granvik och Sandvik, med en tur från Kalix varje morgon och tillbaka samma eftermiddag. Under vintern 1901 / 1902 gjordes en hel del förbättringar på ÅDALEN och var nu som Norrbottens Kuriren skrev en komfortabel turistångare, First Class. Från och med säsongen 1902 alternerade ÅDALEN med HAPARANDA på sträckan Luleå - Haparanda med anlöp i Seskarö så det var daglig trafik med båtarna till ön. Som skeppare på båten utsågs Vojakkalabon Johan Fredrik Sundbaum. ÅDALEN gick i trafik på sträckan Luleå-Haparanda fram till 1908.

Kortfakta
Byggd av Motala Warf, Norrköping 1875
Dimensioner 30,25 x 5,25 x 2,17 meter
Antal passagerare: 375

S/S ÅDALEN ca 1905  

S/S LAINE 1901

Den mest udda båt som gått i trafik på Seskarö var nog LAINE. Det finns inte mycket information om båten LAINE och någon bild på den har jag inte sett. I maj 1901 köpte William Olsson lustjakten LAINE på auktion i Stockholm för ett partrederi som han själv och bl.a. Bergman & Hummels ägde. LAINE var en-ligt pressen en ånglustjakt som var byggd 1892 i England eller Tyskland för en rysk miljonär. Båten beskrevs  som synnerligen elegant och komfort-abel. Salongerna var rymliga och bekväma med elektrisk belysning. Det fanns också ett badrum på LAINE. Båten var byggd i teak och mahogny med två master. Båten var godkänd för 150 passagerare. LAINE togs upp till Kalix och och i slutet på juni år 1901 sattes LAINE in i trafik på sträckan Luleå - Haparanda med anlöp Karlsborg, Kalix, Båtskärsnäs och Seskarö. Det visade sig ganska snabbt att båten inte var lämplig för vare sig passagerar eller godstrafik och det blev bara några få turer med båten. I början juli 1901 inställdes alla turer. LAINE blev sedan liggande vid sågverket i Karlsborg resten av året innan den rysk-svenske fabrikören och operasångaren Carl Hagman sommaren 1902 köpte båten, tog ned den till Göteborg och döpte om den till Nadeschda efter sin ryske fru.

Kortfakta
Byggd 1892
Dimensioner 33,28 x 4,5 x 2,92 meter
Antal passagerare: 150

S/S TÄRNAN (2) 1901-1918

Efter det att den gamla TÄRNAN sålts köpte Ångbåts AB Tärnan in ÖSTERNERIKE som ursprungligen var byggd för insjötrafik på Hjälmaren. Hon fick överta namnet TÄRNAN. Båten anlände i maj 1901 och sattes direkt in i trafik mellan Kalix och Haparanda med mellanliggande orter. Hösten 1901 ville lots-verket i Luleå förbjuda TÄRNAN att trafikera rutten då den ansågs helt olämplig för detta. Rederiet lät då under vintern 1901/1902 bygga om båten rejält. Den fick en helt ny botten, de stora glasrutorna togs bort och ersattes med plåt i spant och små runda ventiler. Däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. Turlistan för TÄRNAN var upplagd så att den gick från Kalix till Haparanda varje mor-gon via Karlsborg, Båtskärsnäs, Granvik, Sandvik och Salmis och tillbaka på efter-middagen. Den anlöpte även Axelsvik på vissa turer. Sista året för TÄRNAN på traden Haparanda - Kalix var 1918 då den såldes, upprustades och satten in i trafik mellan Luleå och Piteå. I oktober 1921 kantrade och sjönk TÄRNAN p.g.a lastförskjutning utanför Gültzaudden i Luleå på väg mot Piteå. Båten bärgades och byggdes senare om till bogserbåt.

Kortfakta
Byggd av Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1897
Dimensioner 22,04 x 4,4 x 1,65 meter

S/S ÖSTERNERIKE Omkring 1900 SS TÄRNAN Efter ombyggnad 1902

EXPRESS 1905

Sjökapten John Emilius Eriksson från Ryssbält i Kalix köpte 1905 in den norska ångaren SVELVIK och döpte om den till EXPRESS. Den sattes 1905 in på trafik på traden Piteå-Luleå-Råneå-Töre-Kalix-Båtskärsnäs- Seskarö-Salmis. Det blev en kort parentes i trafiken på Seskarö. 1906 gick bolaget i konkurs och båten såldes på exekutiv auktion det året. Båten var troligtvis i dåligt skick för redan 1910 rapporterades den som upphuggen.

Kortfakta
Byggd 1875 i Stettin
Dimensioner
Antal passagerare: 217

S/S SVELVIK ca 1905  
<

AURA 1905

Alfred Oskar Nordberg som tidgare varit kapten på TÄRNAN och suttit i styrelsen för Ångbåts AB Tärnan köpte 1905 in den lilla ångaren AURA. Båten gick i trafik mellan Seskarö och Haparanda men också som matarbåt mellan Salmis och Haparanda för de stora kustångarna som anlöpte där. Turlistan var inte anpassad för Seskaröbornas behov. Den avgick på vardagar klockan sju på morgonen från Haparanda och gick tillbaka från Seskarö halv elva samma förmiddag. AURA gick i trafik efter turlista endast det året. År 1906 såldes AURA till Nils Petter Wikman som också tidigare varit skeppare på TÄRNAN och användes efter det mest för uthyr-ningar.

S/S SESKARÖ 1912 - 1915

Den 8.e maj 1912 hölls en konstituerande bolagsstämma i Seskarö Folkets Hus och bolaget Ångbåts AB Seskarö bildades.Bolaget hade till uppgift att upprätthålla gods- och persontrafik huvudsakligen på traden Kalix – Haparanda med mellanliggande hamnar. Styrelsen bestod av Stadsfiskalen E Wigart, Handlaren J.A Lindroth och kronofogde Svanström (alla från Haparanda) och från Seskarö ingick Axel Nilsson och Albin Ödmark. Många Seskaröbor köpte aktier i bolaget och stämman beslutade att köpa in ångaren NYA KINDA och som kapten utsågs Albin Johansson från Lappbäcken. Den 7:e juni 1912 anlände båten till Haparanda och döptes om till SESKARÖ.

De första två åren var turlistan nästan identisk med TÅRNANS. SESKARÖ avgick varje vardag 3:30 på morgonen från Kalix och TÄRNAN  en halv timme senare klockan 4:00. SESKARÖ återvände från Hap-aranda 14:00 och TÄRNAN 14:30. Restiden från Kalix till Seskarö var ca 3,5 timme så om Seskarö-bor ville åka in till Haparanda över dagen så fick de kliva på någon av båtarna vid sju-tiden på morgonen och vara framme i Haparanda omkring klockan nio. Fem timmar senare var det dags för återresa. Eftersom båtarna i stort sett gick enligt samma turlista blev det hård konkurrens om passagerarna, det blev ofta en kappkörning mellan SESKARÖ och TÄRNAN. 1914 insåg rederierna det ohållbara i situationen och kom  överens att byta riktning på en av båtarna så att en av båtarna startade i Kalix på morgonen och den andra i Haparanda.  För Seskaröborna blev det ingen större förbättring.

Som många andra rederier arrangerade också Ångbåts AB Seskarö s.k. lustresor.Det var dagsresor som gick till ett specifikt mål, t.e.x. Malören, Sandskär, Kalix m.m. Resor där det ofta var underhållning och extra servering ombord och som gav högre intäkter än de ordinarie resorna. För att få tid med lustresorna inställdes ofta de ordinarie turerna.

Under de år SESKARÖ gick i trafik var det endast 1914 som bolaget gjorde en liten vinst. Säsongen 1915 blev den sista för SESKARÖ på traden, vid inspektion av ångpanna och maskin visade det sig att det krävdes en större reparation och Ångbåts AB Seskarö beslutade att sälja båten och lägga ned versamheten Båten såldes till Holmsund och blev ombyggd till bogserbåt.

Kortfakta
Byggd av Mälarvarvets AB 1897
Dimensioner 29,93 x 4,63 x 2,2 meter
Antal passagerare : 110

   

ELIAS SEHLSTEDT 1915 - 1916

År 1915 satte Sveabolaget in den gamla kustångaren ELIAS SEHLSTEDT på traden Luleå - Råneå - Töre - Kalix - Båtskärsnäs- Seskarö - Salmis i samtrafik med sina kustångare mellan Stockholm - Luleå. Det kan ha berott på att redan 1911 började Trafik AB Haparanda anpassa sin turlista för hjulångaren HAPARANDA till järnvägstiderna till/från Luleå och de stämde dåligt med Sveabolagets kustångares ankomst- och avgångstider till/från Stockholm. ELIAS SEHLSTEDT var inte någon ny syn för den hade gått mellan Sundsvall och Haparanda redan vid sekelskiftet. Trafiken pågick dock bara till juli 1916. Eftersom båten bara gick två dagar i veckan var det nog inte många öbor som åkte med den.

Kortfakta
Byggd av Oskarshamn Mekaniska Verkstad, Oskarshamn 1882
Dimensioner 36,69 x 6,44 x 3,29 meter
Antal passagerare: 36

   

FALKEN 1919 - 1924

År 1918 fick Ångbåts AB Tärnan besked om att de inte skulle fåförnyat sjövärdighetscerifikat för TÄRNAN utan stora förändringar och reparationer. De sålde då TÄRNAN och köpte 1919 in ångaren FALKEN från Helsingborg. FALKEN gick enligt den tidtabell TÄRNAN tidgare gick efter med avgång från Kalix till Haparanda varje morgon via Karlsborg, Båtskärsnäs, Granvik, Sandvik och Salmis och tillbaka till Kalix på eftermiddagen. FALKEN gick i trafik på traden t.o.m. säsongen 1924. I maj 1925 begärde sig Ångbåts AB Tärnan sig i konkurs och sålde båten.

Kortfakta
Byggd av Georg Seebeck A.G, Geestemünde, Tyskland 1894
Dimensioner 25,5 x 4,97 meter

S/S FALKEN ca 1910

SIRIUS 1919 - 1929

När järnvägen mellan Boden och Haparanda var klar 1915 minskade passagerarantalet på de båtar som gick mellan Luleå och Haparanda. Behovet för att ta sig mellan Seskarö och fastlandet var fortfarande stort då det bodde ett par tusen personer på ön då. År 1919 satte Herman Dysholm in den ca 8 meter långa träbåten SIRIUS i trafik mellan Seskarö och Revässari och inledde samtidigt en drygt 30-årig epok som redare. Det är tveksamt om SIRIUS gick efter någon turlista till en början.

År 1926 när vägen mellan Koski och Revässari var färdig satte Dysholm in en buss mellan Revässaari och Haparanda. Då anpassades säkert SIRIUS av-gångstider efter bussens turlista. Med buss och båt var nu Herman Dysholm både redare och åkeri-ägare.

Trafiken med SIRIUS pågick fram till november 1929 när båten fattade eld och totalförstördes. Branden inträffade vid ett uppehåll och inga passagerare fanns ombord. Båtens skeppare Otto Juntunen brännskades lindrigt när han för-sökte rädda en del invertarier ur den brinnande båten. På båten SIRIUS inledde Otto en livslång karriär som skeppare på trafiken mellan Seskarö och fastlandet.

SOLLEFTEÅ 1919 - 1922

Sommaren 1919 köpte Oskar Lundbäck från Kalix in ångaren SOLLEFTEÅ. År 1919 gick den endast en tur i oktober mellan Haparanda-Kalix-Luleå-Piteå med anlöp i Seskarö. 1920 köpte det nybildade bolaget Piteå Rederi AB båten och avsåg att sätta in den mellan Piteå och Haparanda med anlöp i mel-lanliggande hamnar. I maj 1920 gick SOLLEFTEÅ på grund på väg från Luleå mot Piteå. och sjönk. Båten bärgades och renoverades och under 1921 annonserades turer mellan Kalix och Haparanda med mellanliggande hamnar fem dagar i veckan. Rederiet hamnade i ekonomiska problem efter en tvist om kostnaden för bärgningem och bolaget försökte sälja ångaren. Under 1922 blev det mest lustresor med båten. Piteå Rederi gick i konkurs och SOLLEFTEÅ övertogs av en bank. Båten såldes senare till Finland och gick i trafik mellan Uleåborg och Torneå under namnet POHJOLA

Kortfakta
Byggd av William Lindbergs Verkstad 1875
Dimensioner 29,41 x 4,36 meter

S/S SOLLEFTEÅ ca 1915

ALUDDEN 1923 - ?

Sommaren 1923 satte Carl W Söderholm in båten ALUDDEN i trafik mellan Seskarö - Säivis - Nikkala. Från Nikkala gick det en turbil till Haparanda. Trafiken pågick troligtvis fram till början av andra världskriget.

S/S PRIMUS 1926

År 1926 satte Frans Gustav Holmström från Luleå in ångaren PRIMUS på traden Seskarö - Haparanda. PRIMUS hade tidigare gått i trafik på Luleälv mellan Hednoret och Edefors. Båten kördes ned i en om-skriven färd genom forsarna i älven till Luleå i maj 1926. Den gick på en del stenar och skadades men reparerades och sattes i trafik mellan Seskarö och Haparanda i början på juli 1926 med före detta HAPARANDA kaptenen Sven Oskar Johansson som skeppare. Vissa turer anlöpte PRIMUS också Santa-saari och Hanhinkari. Trafiken mellan Seskarö och Haparanda pågick bara det året. År 1929 blev båten nedskuren till pråm

Kortfakta
Byggd Oskarshamns Mekaniska Verkstad 1877
Dimensioner 21,58 x 4,16 meter

S/S PRIMUS 1920 SS PRIMUS Omkring 1920

ÄLVDALEN (ÄLFDALEN) 1927

Förvaltaren på Sandviks Ångsåg Carl Steinvall köpte 1927 motorbåten ÄLVDALEN från Överkalix och tog den till Seskarö. Båten hade åren 1912/1913 gått trafilki Kalixälven mellan Bränna och Räktjärvändan Båten krånglade för det mesta när den gick i Överkalix och elaka tungor döpte den till "Jämmerdalen" ÄLVDALEN låg mest troligt på land mellan 1913 och 1927 då Steinvall köpte den. Båten sattes in i trafik mellan Seskarö och Revässaari sommaren 1927 med avgångstider anpassade till Dysholms busstrafik. Under hösten byttes motorn ut men bara en vecka senare exploderade ljusdämparen. Ingen av de 20-talet passagerarna skades. Båten gick bara i trafik 1927 och såldes sen till Svenska Turistföreningen och användes i fjällvärlden under namnen SALTO och AKKA.

S/S ÄLFDALEN 1912

M/S LAXEN 1929 - 1943

Efter att Dysholms båt SIRIUS brann upp 1929 var han tvungen att skaffa en ny båt. Dysholm köpte då in ångbåten LAXEN av Kalix Ång-slups AB. Båten var tänkt att sätta in i trafik mellan Seskarö och Revässaari vid första öppet vatten år 1930 men vid en besiktning blev ångpannan ut-dömd. Dysholm bytte motor till en 25 hk Penta dieselmotor och startade trafiken med LAXEN sen-are under sommaren 1930. Dysholm hade redan 1926 startat en busslinje mellan Revässari och Haparanda och turlistorna för båt och buss var samordnade. LAXEN var gammal och relativt motorsvag så det var problem varje år vid förfallstider att ta sig igenom isen. LAXEN gick från början tre turer om dagen mellan Seskarö och Revässaari. När det under krigtiden blev ransonering på bränsle var han tvungen att minska turerna så det bara gick en tur- och returresa för passagerare. För gods och mjölk kördes en extra resa mitt på dagen.

Kortfakta
Byggd Lindholmens Varv 1864
Dimensioner 13,85 x 3,11 meter

M/S LAXEN Efter 1935

S/S SVALAN 1943 - 1951

År 1943 köpte Dysholm in en ersättare till LAXEN. Ångaren SVALAN köptes av Albert Stråle i Kalix där den tidigare gått i trafik på rutten Kalix - Karlsborg - Axelsvik. SVALAN var isförstärkt och förväntades ta sig fram bättre i isen vid förfallstider. SVALAN hade dessutom kvar sin ångmotor vilket var en fördel under bränsleransoneringen. I januari 1948 omkom Herman Dysholm i en tragisk olycka troligtvis av gasförgiftning när han varmkörde en av sina bussar i garaget. Änkan Anna drev företaget vidare säkert med stor hjälp av sin bror Otto Junttonen som varit skeppare på Dysholms båtar sen 1920-talet. 1949 var man tvungen att ta in den på varv för reparation. En större motorbåt hrdes in under tiden SVALAN reparerades och sen fortsatte trafiken senare under hösten. I oktober 1951 fick SVALAN slutgiltigt ge upp på sträckan Seskarö - Revässari. Båten var då i så dåligt skick att den inte längre fick användas. Det blev också slutet på Dysholms båttrafik för nu hade Nedertorneå Kommun bestämt sig för att ta över ansvaret för Seskarötrafiken.

Kortfakta
Byggd C J Wennbergs Mekaniska Verkstad 1906
Dimensioner 16,33 x 3,56 meter

S/S SVALAN i Seskarö SS SVALAN 1930-tal

S/S ANGUR 1951 - 1953

I oktober 1951 träffade Nedertorneå kommun ett avtal med John Waltari i Haparanda om att hyra in bogserbåten ANGUR för trafiken Seskarö - Revässaari. ANGUR byggdes som passagerarbåten ÖSTER-ÅKER för trafik i Stockholms skärgård. 1948 köpte Waltari båten och byggde om den till bogserbåt. Båten rymde fortfarande ca 40 passagerare. ANGUR var en relativt kraftfull båt och klarade att ta sig igenom 20-30 cm is men den blev dyr för Nedertorneå Kommun. Hyran för ANGUR låg på 700 kronor/dygn. Biljett-priset för en resa mellan Seskarö och Revässaari låg på ca 50 öre så intäkterna räckte inte på långa vägar till att täcka hyran för båten. Angur gick i trafik på sträckan fram till våren 1953 då den inhyrda Mälarångaren STALLARHOLMEN anlände till ön.

Kortfakta
Byggd Södra Varvet, Stockholm 1877
Dimensioner 29,28 x 5,23 meter

S/S ANGUR SS/S ANGUR

M/S STALLARHOLMEN 1953 - 1954

Efter att staten 1951 beslutat att ta över kostnaderna för båttrafiken till Seskarö be-slutade Nedertorneå Kommun att hyra in STALLARHOLMEN som en tillfällig lösning. Den 20:e maj 1953 anlände STALLARHOLMEN till Seskarö. Båten kördes upp av den blivande ordinarie besättningen. Otto Junttonen skeppare, Sune Perdahl maskinist och Sven Forsberg som däckskarl. Efter en besiktning av båten sattes den i trafik enligt den turlista som gällt tidigare år. Det var nog många öbor som funderade över hur en mälarångare skulle klara trafiken här uppe. STALLARHOLMEN hade i och för sig gått i passagerartrafik på Mälaren tidigare men var ursprungligen byggd som Lotsångare med placering i Göteborg, Kalmar och Gävle så det var inga problem att klara sjön här uppe. STALLARHOLMEN var godkänd för 144 passagerare så Seskaröborna behövde inte trängas.

Kortfakta
Byggd Bergsunds Mekaniska Verkstad, Stockholm 1877
Dimensioner 27,14 x 4,98 x 2,65 meter

   

M/S SESKARÖ 1954 - 1961

Hösten 1953 fick Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen klartecken från staten att beställa en ny båt för trafiken mellan Seskarö och Revässari. Båten skulle sen hyras av Nedertorneå kommun som ansvarade för trafiken. Kommunen fick också löfte om full kostnads-täckning av staten. När SESKARÖ anlände till ön var det naturligtvis en stor glädje hos många men de fanns en del som var besvikna. Båten var nästan 11 meter kortare än STALLARHOLMEN och var bara godkänd för 92 passagerare, det var betydligt färre än STALLARHOLMEN som var godkänd för 144 passagerare. Dessutom saknade SESKARÖ lastkran och möjlighet att ta last på akterdäck. Från början gick båten tre resor tur och retur Seskarö - Revässaari men redan i oktober 1954 utökades turlistan med en morgon- och en kvällstur. Sista turen mellan Seskarö och Revässari var den 29:e november 1961 då besättningen på SESKARÖ, Otto Junttonen och Gustav Söderholm, mönstrade på Färja 61/252.

Kortfakta
Byggd AB Hammarbyverken, Stockholm 1954
Dimensioner 16,21 x 4,5 x 2,5 meter
Antal passagerare : 92

M/S SESKARÖ M/S SESKARÖ

Tillbaka till TRAFIK